Kassaflödesvärdering (DCF-värdering)

Att värdera ett företag är lika mycket en konst som en vetenskap. En metod som ofta dyker upp, särskilt på våra kurser inom företagsvärdering, är kassaflödesvärdering. Den bygger på att framtida kassaflöden ligger till grund för värdet – inte bara dagens resultat.

Vad är kassaflödesvärdering?

Kassaflödesvärdering är en metod inom bolagsvärdering där man beräknar ett företags värde utifrån dess förväntade framtida kassaflöden. Dessa justeras med en diskonteringsränta för att ta hänsyn till att pengar idag är mer värda än pengar i framtiden. När detta görs kallas det ofta för DCF – Discounted Cash Flow.

På våra utbildningar brukar vi säga att kassaflödesvärdering är framåtblickande – men att den ändå mår bra av att luta sig mot historiska data för att hålla antagandena realistiska. Det kan nämligen lätt bli spekulativt.

Fördelar med kassaflödesvärderingar

• Möjliggör värdering av bolag utan lång historik
• Passar för snabbväxande företag och start-ups
• Kan användas för att bedöma om en aktie är över- eller undervärderad
• Tar hänsyn till företagets unika förutsättningar istället för branschschabloner

Nackdelar med kassaflödesvärderingar

• Kräver många antaganden – små fel kan ge stora värdeskillnader
• Svår att tillämpa om framtidsprognoser är osäkra
• Beräkningarna kan bli komplexa
• Känslig för förändringar i räntor, inflation och marknadsvillkor

Exempel på när en kassaflödesvärdering används

Kassaflödesvärdering bör användas restriktivt på grund av sin spekulativa natur. Saknas vinsthistorik och speciellt om det inte finns något substansvärde att tala om, är den dock ett alternativ, exempelvis i startupvärderingar.

Ett exempel som vi ibland tar upp på våra kurser är en värdering av en tech-startup med liten historik men tydlig tillväxtplan. En investerare har frågat – hur mycket ska jag betala? Vi föredrar generellt sett avkastningsvärdering som grundar sig på vinsthistorik, men saknas sådan är en kassaflödesvärdering ett alternativ.

Genom att använda DCF kan investeraren få en uppskattning av bolagets värde baserat på framtida potential, snarare än dagens siffror. Inte helt perfekt, definitivt inte lika robust som en avkastningsvärdering, men det är en siffra att utgå ifrån.

Metoden används också ofta vid värdering av börsnoterade bolag för att avgöra om aktiekursen speglar det underliggande värdet.

Så fungerar det

1. Samla historiska data – omsättning, kostnader, avskrivningar och rörelsekapital.
2. Prognosticera framtida omsättning – vanligtvis 3–5 år framåt.
3. Beräkna EBITDA – omsättning minus kostnader.
4. Beräkna avskrivningar – ofta som procent av omsättningen.
5. Räkna ut skatt – på EBIT (EBITDA minus avskrivningar).
6. Bedöm investeringsbehov (CAPEX) – baserat på historik eller kända planer.
7. Beräkna förändring i rörelsekapitalbehov – skillnader i kortfristiga tillgångar och skulder.
8. Beräkna fritt kassaflöde (FCF) – EBITDA minus skatt, investeringar och rörelsekapitalförändring.
9. Ta fram WACC – vägda kapitalkostnaden för bolaget.
10. Diskontera framtida kassaflöden – med hjälp av WACC.
11. Beräkna evighetsvärde – antag tillväxt ”in i evigheten”.
12. Summera allt för att få företagsvärdet (Enterprise Value).
13. Justera för nettoskuld – för att få aktievärdet.