Substansvärdering

Substansvärdering är en av de mest grundläggande metoderna inom företagsvärdering. Den bygger på att beräkna skillnaden mellan ett företags tillgångar och skulder – alltså dess substansvärde.

Vad är substansvärdering?

Substansvärdering är en metod som fokuserar på företagets faktiska tillgångar och skulder, och därmed det egna kapitalet. Istället för att titta på lönsamhet eller framtida kassaflöden fokuserar den på vad företaget är värt om det avvecklas eller säljs i dag.

Uppgifterna hämtas ofta från balansräkningen, men för att ge en mer rättvis bild behöver dessa siffror justeras till aktuella marknadsvärden. Det är särskilt viktigt eftersom bokförda värden kan vara inaktuella eller missvisande.

Fördelar med substansvärderingar

• Går snabbt att genomföra
• Enkel och relativt robust metod
• Passar bra för bolag med stora materiella tillgångar
• Utgår från konkreta siffror i balansräkningen
• Lämplig vid avveckling eller likvidation

Nackdelar med substansvärderingar

• Tar inte hänsyn till immateriella tillgångar som varumärke eller know-how
• Säger inget om hur effektivt tillgångarna används
• Fångar inte affärsmodellens värde eller framtida potential
• Synergieffekter mellan verksamheter ignoreras
• Värdering kan bli låg jämfört med andra metoder
• Det kan vara svårt att göra en korrekt marknadsvärdering av tillgångar och skulder

Exempel på när en substansvärdering används

Substansvärdering används ofta när ett företag inte går med vinst – till exempel i unga bolag eller under omstruktureringar. Det är också vanligt i fastighets- och investmentbolag där tillgångarna är centrala för värdet.

En deltagare på en av våra kurser nämnde ett skräckexempel där en avkastningsvärdering använts i ett rättsfall där företaget saknade vinsthistorik. Det fanns dock betydande tillgångar i form av maskiner och varulager. Värdet blev följaktligen lågt på grund av vald metod. Hade man gjort en substansvärdet istället hade värdet blivit mer rättvisande.

Så fungerar det – steg för steg

1. Samla in uppgifter – Hämta uppgifter om tillgångar och skulder från balansräkningen
2. Justera tillgångarna – Räkna om bokförda värden till marknadsvärde
3. Bedöm skulderna – Gör justeringar för verkligt skuldbelopp och risker
4. Identifiera dolda reserver – T.ex. övervärden i fastigheter eller lager
5. Ta hänsyn till uppskjuten skatt – Vanligtvis ca 20,6 % av reserverna
6. Beräkna substansvärdet – Tillgångar minus skulder, inklusive justeringar

En vanlig fråga som dyker upp på våra utbildningar är hur detaljerad en sådan här bedömning måste vara. Svaret är att det beror på syftet – men ju noggrannare marknadsvärdena uppskattas, desto mer tillförlitlig blir värderingen.